hur kommer det sig.......
Jag har så svårt att förmedla missären i missbruket jag levt i så länge till dom som e yngre ?
Vad e det som gör att jag har så svårt att plocka fram bilden av all den ångesten när jat ska förklara ett missbruk men när jag bara vill vara så kommer ångesten o klubbar mej som ett tåg.......
Jag vill ju gärna dela med mig av mina erfarenheter till dom som börjar hamna på glid.
Jag satt i förrgår i en situation där min röst hade varit en röst men styrka i resonemanget men jag hade så svårt att hitta den känslan där jag kunde förmedla hur det egentligen är att leva k misären och jag känner mig som att jag svek denna personen på något vis eftersom jag sitter på svaren på de frågor personen letar efter .
Förhoppningsvis kommrr jag vid ett annat tillfälle att kunna dela vissa delar av mitt liv med denna människan men det e svårt att veta vad som e nyttigt att dela med sig av och vad som e skadligt lite beroende på vem mottagaren är och hur pass fascinerad människan är av missbruk och kriminalitet ,för det e så att det finns fortfarande de som är yngre som på något vis tycker det är häftigt med droger o kriminalitet och tror att kriminella personer o snabba pengar kommer att ge dom ett bra liv.....så fel och så frustrerande det är att stå bredvid och se på med maktlöshet och känslan av att inte kunna vara med o påverka på rätt håll utan det ända de hör e det glamorösa i en miserabel historia . Jag måste komma på ett sätt att nå fram till de som ännj inte bränt sig ordentligt så jag kan förhindra vidare lidande för familj o vänner och även för personerna själva men det e ju så att skadar man sig själv tycker man ju inte att det är så farligt och la har svårt att se hur man skadar folk k sin omgivning jag vet detta för jag har ju suttit i samma sits själv o vill bara ruska om o säga skärp dej men det behövs ju så mycket mer tyvärr.
Har ni nåra tips o hur jag ska nå ut så kom gärna med dom /jimmy
