varför e det ?
att livet matar mej med motgång på motgång utan någon pardon det bara haglar över mej ibland och det blir svårt att hålla huvudet högt.
det hänger som en tegelsten runt nacken och jag kämpar för glatta livet för att inte tippa över ,tack o lov haf jag hunnit skaffa mig lite poossitiva delar i mitt liv som jag kan ha som motvikt.
bara det att jag e drogfri e ju en god start men vad ska jag med drogfriheten till om jag inte kan använda mig av den på ett konstruktivt sätt ??
nej jag måste börja kämpa för det som e viktigt och ni som verkligen känner mig vet ju att kampen för min dotter e min största motivation i livet men nni vet oxå att det e den största fallgropen jag kämpar varje dag för att hålla mig clean o ta ett steg närmare min dotter men det blir mig ofta övermäktigt och jag bränner mig igen , jag måste ha någon på min sida som jag kan ventilera med och tack o lov har jag hittat en sådan person och inte nog med det hon ser till att jag tar tag i denna jobbiga känslan istället för att fly den .
låter kanske dumt att jag behöver någon som ser till att jag tar tag i min dotter men det är för att varje gång jag närmar mej kampen så blir jag påmind om känslan när jag förlorade henne och det e den värsta maktlösheten och sorgenn jag någonsin känt och jag kommer nog alldrig att känna någon lika intensiv känsla igen så jag drar mig undan omedvetet men nu e jag på väg JAG SKA HA HEM MIN DOTTER det bara e så.
men om man bortser från detta vad e det då livet har att erbjuda som e värt att kämpa för ????
arbete? ja givetvis och hitar man något man trivs med e det ju en bonus, men fritiden då ?
jag tycker det e skit svårt att hitta något att göra som inte bara känns som man försöker få tiden att gå,så har du några förslg så e det välkommet för ag har mycket tid att fördriva.
iofs kan jag gge rådet att starta en blogg det får mig att rensa hjärnan lite o terapeutar mej själv för om inte jag ser till att jag mår bra vem fan gör det då ?? mmmm just det ...ingen.
tack o lov har jag min pappa vid min sida som en trygg klippa när det stormar han finns där i vått o torrt och det har nog räddat mig i många lägen utan min far tror jag inte att jag varit vid liv idag och det e något jag verkligen menar .
han har stått vid min sida genom hela mitt missbruk och fått plocka upp spillrorna som jag har orsakat och att han inte tröttnat på mej och bruyit kontakten för länge sedan är helt otroligt och jag e för evigt tacksam att ha honom vid min sida. klart att han tröttnat ibland han e ju bara människa .men aldrig att han vikit av från den vägen han stakat ut. det kallar jag en man med tålamod .
jaha det var bara lite tankar till morgon kaffet / jimmy
